Ma?nga fo?retag i Sverige a?gs och kontrolleras av familjer. Familjer som a?gare skiljer sig fra?n andra a?gare och har ett mer la?ngsiktigt synsa?tt samt ett mindre risktagande. Syftet med arbetet a?r att underso?ka om och i sa? fall hur familjea?gda fo?retag skiljer sig mot icke familjea?gda fo?retag vad ga?ller internationaliseringsgrad och Geografisk diversifiering.

Svenska institutionella kapitalförvaltare i form av livförsäkrings- och pensionsbolag förvaltar stora kapital under lång tid. De investerar i de flesta normala tillgångsslag så som aktier, räntebärande papper och fastigheter. Med tanke på långsiktigheten och storleken på det förvaltade kapitalet är investeringarna oftast väldiversifierade och inte speciellt opportunistiska. Den stora kapitalmassan är generellt passivt förvaltad och indexnära. Strategierna är i all väsentlighet lika bland företagen med undantag för fastighetsinvesteringar och då i synnerhet Geografisk diversifiering av dessa.

En kvalitativ fallstudie där vi med hjälp av öppna personliga intervjuer talat med folk iledande befattningar på vårt fallföretag Procurator AB för att forma oss en bild av den strategiska förändring företaget genomgått de senaste tio åren. För att kunna beskriva de den förändring som Procurator genomgått under dessa år har vi identifierat tre nya begrepp, semidiversifiering, partiell diversifiering och dominant diversifiering. Vi har även utvecklat en modell som man med hjälp utav lättare kan utröna huruvida ett företag genomgått en diversifiering eller sortimentsutvidgning..

För att överleva i det nya konkurrenslandskapet med pågående globalisering, snabb teknologisk utveckling, avreglering och informationstäthet blir företags förmåga till innovation allt viktigare. Den här uppsatsen handlar om hur grad av internationell diversifiering, produktdiversifiering och storlek påverkar produktinnovationsförmåga. Studien baseras på en kvantitativ analys av 12 företag som utvecklar och tillverkar switchar och routrar eller komponenter till switchar och routrar. Studien ger ingen tydlig indikation på om diversifiering och storlek påverkar innovationsförmåga i enlighet med hypoteserna. Åtta av 12 företag uppvisar värden på innovationsförmåga som kan anses stämma överens med vad de förväntas att vara.

Forskningsfråga: I vilket avseende kan ett företag stärka sin konkurrenskraft via diversifiering genom företagsförvärv?Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa vilka bakomliggande motiv som finns vid ett företagsförvärv.Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Fyra intervjuer utgör våra primärdata medan diversifierings- och förvärvsteoretisk litteratur utgör våra sekundärdata.Slutsatser: Våra slutsatser är att förvärvet har skett till följd av tre bakomliggande huvudmotiv; marknadsstrukturella, samordningsfokuserade och personliga. Genom att öka motståndskraften gentemot nedgångar på dagligvarumarknaden, skapa skal- och samordningsfördelar vid inköp samt fortsätta sin expansion inom specialvaror förstärks möjligheterna för Bergendahls att skapa varaktiga konkurrensfördelar..

Syfte: Undersökningens syfte är att bidra till forskning om sammansättningen av Sveriges styrelser och dess påverkan på bolagets framgång. Metod: Denna undersökning har en deduktiv ansats och består av dels dataanalys och dels intervjuer. Den kvantitativa dataanalysen undersöker egenskaper hos styrelseledamöterna och kopplingen till företagets börskurser. Den kvalitativa intervjudelen undersöker åsikter hos personer insatta i styrelsearbete. Teoretiska perspektiv: Vi valde att utgå ifrån de teorier om Corporate Governance och team som stödjer antagandet att en heterogent sammansatt grupp presterar bättre än en homogent.

Denna uppsats studerar huruvida internationell diversifiering medför några vinster gentemot att följa en inhemsk strategi. Genom analys av dels sverigefonder och dels globalfonder slås det fast att så är fallet. En internationell strategi medför en lägre risk än en sverigekoncentrerad. Uppsatsen undersöker också fenomenet Home Bias, d.v.s. den snedvridning som innebär att en allt för stor andel av kapitalet placeras i hemlandet.

Ett av målen inom Landsbygdsprogrammet är att främja en levande landsbygd (www, jsv, 2012). En av åtgärderna är att arbeta för en ökad tillväxt av företagandet på landsbygden. Landsbygdsprogrammet ger stöd till diversifiering av lantbruksföretag i syfte att utveckla nya verksamhetsgrenar och öka lönsamheten. Diversifiering syftar till att skapa och utveckla marknaden och företagets produkter och tjänster. Att bedriva gårdsbutik är ett sätt att skapa ett ökat värde för sina egenproducerade produkter.

SAMMANFATTNING Titel: Kointegrationsanalys av svenskt fastighetsprisindex och OMXS Seminarium: 2008-06-02 Ämne/kurs: FEKK01, Examensarbete kandidatnivå, 15 poäng Författare: Sebastian Hammarström, Karl-Fredrik Hansson, Jonas Hellström, Karl Liljequist Handledare: Göran Anderson Fem nyckelord: fastighetsprisindex, OMXS, kointegration, diversifiering, långsiktigt samband Syfte: Analysera historisk data för att undersöka förekomsten av långsiktigt samband mellan fastighetspriser och OMXS och se hur resultatet kan gagna investerare. Metod: Engle-Grangers kointegrationstester. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av effektiva marknadshypotesen och random walkteorin vilka behandlar prisutvecklingen på en tillgång. Även modern portföljvalsteori används, vilken hanterar riskspridning i en portfölj. Empiri: Fastighetsprisindex och OMXS från Q2 år 1986 till Q4 år 2007.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att diskutera hur rutinaktivitetsteorin och den rationella valteorin kan användas som utgångspunkt för geografisk profilering. Ett särskilt syfte är att pröva metoden geografisk profilering på ett urval av svenska serievåldsbrott genom programmet GeoProfile (Wesley English, 2010). Utifrån mitt syfte och frågeställningar har jag valt att göra en metodtriangulerad studie eftersom jag, genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, får ett bredare dataunderlag och en säkrare grund för tolkning (Repstad, 1987). Uppsatsen behandlar följade frågeställningar: Hur kan rutinaktivitetsteorin och teorin om rationella val användas som utgångspunkt för geografisk profilering? Hur korrekta utfall ger den geografiska profileringen på de svenska fall av seriebrottslighet som tas upp i denna studie? Vad kan utvecklas teoretiskt och praktiskt för att geografisk profilering ska ha en fortsatt framtid som utredningsmetod för svenska Polisen? Sammanfattningsvis kan man säga att de främsta slutsatser som har dragits av de analyser som gjorts i GeoProfile i denna studie är att med matematiska formler som baseras på empiriska data om människans naturliga rörelsemönster kan förutse utgångspunkten för själva rörelsemönstret.

Internationell diversifiering har blivit allt viktigare för investerare. För att kunna göra en riskspridning utifrån utländska kapitalmarknaderna bör dessa inte samvariera perfekt med varandra. På senare år har teknisk utveckling och en globalisering inom företagsvärlden bidragit till en förenklad finansiell marknad för större involvering. Det gör det därför intressant att studera om risken och förutsättningarna för internationell diversifiering förändrats, vilket leder till frågeställningen Hur nyttan av internationell diversifiering påverkats för en investerare på Stockholmsbörsen?  Har det blivit svårare att finna marknader med låg korrelation för risk reducering?Uppsatsen syftar till att undersöka hur korrelationen mellan ett antal index i världen har förändrats mellan två tidsperioder, och om detta medfört högre risker för investeringar.

I Sverige började den förste utbildade utredaren, Jonas Hildeby att arbeta med geografisk profilering i Södertörns polismästardistrikt under våren 2004. Under hösten 2005 utbildas nio nya utredare i Stockholm. Syftet med detta arbete är att undersöka den satsning som gjorts inom svensk polis gällande geografisk profilering. Vi har genom intervjuer och informationsinhämtning bildat oss en uppfattning om vad som legat till grund för denna satsning och hur den motiverats. Geografisk profilering och datasystemet Rigel utvecklades under 80-talet av den kanadensiske polisen Kim Rossmo.

Uppsatsens syfte är att undersöka en svensk investerares möjligheter till internationell diversifiering. I vår undersökning vill vi undersöka om möjligheten förändrats de senaste decennierna och om det med effektiva investeringsstrategier går att lyckas bättre än med en inhemsk placeringsstrategi. Metoden vi använt för att utreda om möjligheterna till diversifiering har förändrats är genom att undersöka om korrelationen mellan våra 20 utvalda I-länder förändrats mellan perioden 1993-1998 och 1999-2006. För att undersöka magnituden av nyttan med internationell diversifiering har vi valt att på ex ante basis skapa ett flertal effektiva portföljer bestående av tillgångar från våra länder och sedan investerat efter dessa vikter på ex post basis. De strategier vi valt är minsta variansportföljer och tangentportföljer.

Möjligheter till internationell diversifiering är en av de främsta drivkrafterna bakom den konsolidering och internationalisering mellan världens börser som sker idag. Även de nordiska börserna har speglats av denna utveckling. I Oktober 2006 invigdes OMX Nordiska börs och den svenska, danska samt finska börshandeln integrerades därmed till en handelsplats. Från ett teoretiskt portföljvalsperspektiv växer därmed respektive domestik marknad till ett gemensamt urval av de tre ländernas noterade bolag. Fler investeringsmöjligheter borgar for diversifiering och därmed reduktion av ickesystematisk risk.

Internationaliseringen har ökat under de senaste åren, och företag väljer att lägga delar av verksamheten utomlands. Tidigare forskning undersöker sambandet mellan denna diversifiering och dess konsekvenser för företagen. Gränsöverskridande diversifiering och företagsförvärv bör enligt tidigare forskning ge en lägre systematisk risk då risken sprids ut över flera marknader.Syftet med studien är att se om tidigare forsknings resultat går att tillämpa idag när svenska företag gör gränsöverskridande företagsförvärv. Vi har valt att applicera en event study-metodik för att undersöka detta samband enligt marknadsmodellen. Studien undersöker 66 svenska fall av gränsöverskridande företagsförvärv, gjorda under perioden 2005 ? 2007.Resultatet visar att tidigare empiri, att företagen skulle ha lägre systematisk risk efter ett gränsöverskridande företagsförvärv, inte går att tillämpa idag på de svenska företagen.